Nordiska i Åbo – så nära........

Det hade inte sett snyggt ut om Nordens största Five-nation inte var representerade under NoM. Det var nog de flesta överens om.

 

Som det slumpade sig fanns det inte en enda ordinarie besättning som hade möjlighet att åka. Plan B fick sjösättas och som vanligt satt Lasse och Per-Eric som spindlar i nätet och lyckades pussla ihop mig själv med Ebbe och Galen med en, skulle det visa sig, potentiell men långt ifrån trapetsvan finsk gast. Två svenska båtar körde alltså till slut på färjan i Stockholm med destination Åbo.

 

Gast åt klassens dominant

Jag ska villigt erkänna att jag var lite spänd över att hoppa in i samma båt som klassens dominant och under överfarten försökte jag lite trevande fiska efter hur Ebbe och Olle brukade fördela jobbet i båten och vad han hade för förväntningar på gubben i vajern. Ebbe visade sig vara väldigt cool och sa ungefär att de brukade diskutera det mesta och att det säkert skulle ordna sig bra för oss två också.

 

Fredag morgon kom vi tillslut till småbåtshamnen, ungefär samtidigt som övriga Finland vaknade. Hamnen var alltså helt öde, men det var en fin morgon, varmt och det lovade gott. Efterhand fick både vi och Galen ordning på båtarna och tillslut dök även Galens gast upp och blev introducerad till Fiven.

 

Fart – absolut och särskilt på undanvind!

Första start var planerad till kl. ett. Soligt, varmt och mellanvind. Perfekt! Det slog mig innan start hur otroligt trygg Ebbe var med sin båtfart. Där vi normalt lite ängsligt testar vår fart var det uppenbart att jag nu seglade med en rorsman som visste exakt vad som gällde under dagens förhållanden. Men vi hade EM i färskt minne och kom ihåg Jukka Nieminen och Antii Salonens fina resultat från Tyskland. Bland de tretton startande båtarna vann de också båda de första seglingarna och vi tänkte väl att ja ja, vi får väl försöka bli tvåa i alla fall. I den tredje seglingen visade de sig dock vara mänskliga och istället spikade 8678 tredje seglingen. Ebbe och jag hade serien tvåa, fyra, trea, vilket vi så klart var supernöjda med. Bra fart i båten, inte minst på undanvindarna och ett ganska konservativt seglande var vår melodi. Galen och Joonatan Hollmén bröt första och kom sedan tia respektive elva. Kämpigt med nån som aldrig stått i trapetz.

 

Gästvänliga finnar

På land var finnarna som finnar förväntas vara fast lite tvärt om. Öppna och otroligt gästvänliga. I klubbhuset, som påminde lite om Arkösunds klubbhus, hade de dukat upp en generös buffé och efter en obligatorisk bastu var det ett enormt välkommet arrangemang.

 

Jari och Tuomas med kryssvinklar som en Starbåt

På lördagen stormade det i hela Finland utom i Åbo skärgård. Dagen innan hade det varit fördel att hålla sig åt höger men nu var vinden lite mer sydlig och istället gällde det att hitta trycken i de regnskurar som passerade. 9069, Jari Hamström och Tuomas Laurila (som btw känns som om de har kryssvinklar som en starbåt, ingen man vill ha i lä i starten…) vann dagens första segling, 8927 var tvåa, 9193 trea och vi kom fyra. Dagens andra började med cirka fem sekundmeter, men efterhand fick man börja böja på benen i trapetzen, sedan sitta i båten och tillslut nere i lä. Vinden tvärdog under länsen, men på en ö en bit ifrån oss fladdrade en flagga strax igen. Vi skar åt det hållet, fick den nya vinden först och kom tillslut i mål. Dessvärre ströks sedan seglingen, antagligen för att maximitiden gått ut. Surt. Den nya vinden stabiliserade sig ganska snart och när så småningom segling sex kom igång var det 9193 som vann på nytt.

 

Föredömliga arrangörer

Måste säga att arrangören var föredömlig även ute på vattnet. Korta väntetider och bra banor. Med tanke på att regattan är klubbens absolut största årliga arrangemang med massor av klasser fungerade allt väldigt smidigt. Åk dit är mitt tips om du får möjlighet.

 

Två spikar sista dagen!

Dags för sista dagen. Fyra båtar låg i någon slags jämn pole position, varav vi var en av dessa. Nu hade det börjat blåsa lite mer. Första seglingen rundade vi någonstans med kölapp men vi hade hittat ett samspel på undanvinden och nu med lite mer tryck var det där vi hade vår spets. Strax var vi i ledningen i den seglingen och faktum är att vi lyckades krångla till oss två raka spikar.

 

Hysteriskt jämnt inför sista racet

Inför sista seglingen var det hysteriskt jämt mellan fyra båtar. Vi hade i ärlighetens namn inte riktigt koll på hur jämt det var och vilka båtar som hade vilka poäng utan körde på som tidigare och seglade vår egen segling. Vi kom i mål som fyra och det innebar att vi också slutade fyra i regattan. 9069 vann sista seglingen varför Jari och Tuomas också blev Nordiska Mästare, och även Finska mästare. Galen ihop med Joonatan hade kämpigt med slutresultatet efter en bruten segling och ett par tjuvstarter.

 

Inspiration

Personligen var det väldigt inspirerande och lärorikt att segla ihop med Ebbe. Mitt intryck var en väldigt fokuserad rorsman som inte gärna släpper blicken från sina segel och som absolut vet hur man gör för att få en Five att gå fort. Det blev samtidigt väldigt uppenbart att fart i båten inte går att ställa in med en massa mätande eller att det på något annat sätt är en quick fix. Det är oerhört mer komplext än så.

 

Optimister med sisu

Ett sista intryck måste jag också få berätta om. Ni vet, på en svensk optimistregatta går det ju en Rib per jolle. Lite överdrivet kanske, men jag tror inte någon svensk optimist har riggats av seglaren själv på den här sidan millennieskiftet. I Finland lastar de upp emot 30 optimister per släp och optikidsen, hör och häpna, både lastar av, riggar och lastar på igen utan ett enda vuxet handtag. Jag tror till och med de hade sina lunchmackor med sig i sin egen båt. Skulle det ens fungera på svenskat vatten? Vad vet jag, men det kanske är just de detaljerna som är den där berömda finska sisun?

 

Till slut, tack Ebbe för massa lärdomar och en väldigt trevlig regatta.

 

Lars Wester

Thomas och Oskars succé på Polska mästerskapet 2017

Varför välja just Polska öppna? Efter ett års boende i Indien, i Bengaluru, mitt i Indien, helt utan tillgång till hav, stor sjö eller någon form av segling, var vi väldigt sugna på att sätta oss i Fiven igen. SM gick på våren, där var vi körda då vi anlände till Sverige först till midsommar. Det som var kvar var EM och polska, och EM var för nära och skulle inte ge oss tid att träna. Jag tog kontakt med Przemek Zagórski, Polska Five-förbundets kontaktperson för tävlingen, tidigt, redan innan webbsidan var uppe, och han hjälpte oss att fixa boende. En annan anledning att välja Polska var att VM går där nästa år och det är så klart kul att ha tränat i dessa vatten.

Prisvärt i Polen
Sen ankomst till Gdynia på onsdagskvällen, dumpade båten i hamnen och åkte sen direkt till hotell Mercure i Gdynia Centrum, som jag kan rekommendera. Sauna, pool och mycket bra frukost för ca 800 kr/natt (dubbelrum exkl. frukost). Se dock till att få nyckel för att kunna öppna fönsterna (fås i receptionen mot att man skriver på ett papper där man lovar att inte hoppa!) eller få ett rum mot havet, som dock kostar mer…

Mycket speciell sjö
Torsdag meckade vi hela dagen och först framåt fyratiden kom vi ut på vattnet. Gdynia vetter österut (även om man lätt tror att det är norrut) och vi gick ut i ostlig pålandsvind. Havsvågorna kom in och studsade sedan utåt på den stora piren, med effekt att vågorna kom från alla håll och vattnet kändes upprört och svårseglat. Dessa förhållanden hade vi sedan under hela tävlingen och för oss som tränat på Baggenfjärden så var det klart ovant.

Massor av vind
På fredagen regnade det så mycket på morgonen att starten sköts till kl. 12. När starten gick med grindstart, blåste det 8-10 m/s ostigt. Vi var ca 34 båtar till start. Mycket vind och tuff sjö gjorde dock att många båtar vände tillbaka och två båtar bröt masten under dagens seglingar. 10-15 båtar kapsejsade och en hel del av dessa vände också tillbaka till hamn. Vi seglade in på platserna 10, 7 och 7 och var nöjda, men helt slut efter dagens tre seglingar. Det blev sauna och pool, en trevlig restaurang vid stranden, och sen direkt i säng.

Redan under första seglingen syntes tävlingens totala vinnare tydligt. Det var båt GER 9152 med polska världsmästarinnan i 470, Agnieszka Skrzypulec vid rodret och tyska, mycket rutinerade five-seglaren Holger Jess som gast. De spikade de tre seglingarna med god marginal.

Häng på täten
Lördagen fortsatte med ostlig vind, möjligen något lättare. Vågorna var lika stökiga som tidigare. Vi hann med fyra seglingar och Skrzypulec/Jess fortsatte spika. Vi startade med en trea, hade häng på Skrzypulec/Jess hela första kryssen (J). Efter avslutad dag låg vi sammanlagt 7:a efter placeringarna 3, 7, 8, 6 och var om möjligen ännu tröttare än dagen innan. Den skvalpiga sjön krävde mycket aktiv segling med 100% koncentration på styrning och ständig justering av segel. Fjärde seglingen orkade vi knappt hissa spinnan på sista benet och jag minns hur skönt det var att komma iland.

WOW – sammanlagt 5:a
På söndagen var det lättare vindar, 3-4 m/s som ökade till ca 5 m/s. Krabb sjö. Fortsatt mycket vågteknik både på kryss och undanvind krävdes alltså. Sannolikt är det lika bra att vara beredd på detta till VM även om det inte blir ostliga vindar.

9a, 8a, 3a, på söndagen ledde fram till en femteplats totalt. Vi är mycket nöjda med tanke på den ringa mängd träning vi har fått ihop. Och kul att ha testat VM-vattnet och veta nu hur svårseglat det är.

Planeringstips inför VM 2018
Sammanfattningsvis inför VM: Gdynia har ett stort utbud av lägenheter att hyra istället för hotell. Przemek kan hjälpa till. Var dock ute i god tid. Fin badstrand precis i anslutning till hamnen vilket gör att det blir ett trevligt område med intensivt folkliv. Många restauranger ligger efter stranden. Det som de polska Fiveseglarna gjorde som var trevligt var att boka en gemensam middag på en av strandnära restaurangerna. Vi bör göra detsamma när vi är där på VM!

Vi tog oss till Gdynia via Trelleborg-Swinoujscie, eftersom vi passade på att träffa släkt i Skåne på vägen. Förmiddagsfärjan tog ca 6 timmar, men vägen mellan Swinoujscie och Gdynia tog sen minst fem timmar att köra (ca 33 mil) och var visserligen vacker men tog för lång tid när man är sugen komma på plats och börja fixa med båten. Bättre då att resa Karlskrona-Gdynia direkt (åtminstone om man kommer norrifrån). Även Nynäshamn-Gdynia finns att utforska inför nästa år. Vi betalade 4100 kronor för Trelleborg-Swinoujscie ToR och då hade vi hytt på vägen hem. Båten hem gick klockan 01.00 på natten.

Söder om Gdynia ligger Sopot och Gdansk, som också lär vara trevliga. Sammantaget gör detta att det funkar bra att ta med familjen. Dessutom är Polen billigt.

Kanonfina arrangemang
Tävlingsområdet ligger mycket tillgängligt. 20-30 min utsegling beroende på vindriktning och styrka. Bra organisation på land och banläggningen fungerade smidigt även när de var tvungna flytta märken under seglingen. Jag tror att vi hade tre eller fyra sjösättningsramper, men Przemek sa att de kommer komplettera med många till. Dom hade ett antal tält som användes till b.la. skepparmötet och prisceremonin. Efter dagens seglingar bjöd de på pastaröra och dricka. Trevligt!

Vi var 34 båtar men jag är övertygad om att Gdynia Yacht Club kan ta emot ytterligare 100 båtar utan problem. Så se till att ni är där! Och inför VM: träna vågteknik och ett bra trim för det…!

Nu bär det iväg till Indien igen, vi ses till VM 2018!

Thomas Lundberg
SWE 8873, Gandalf